onsdag 22 juni 2011


Har träffat en underbart vacker kille - för vacker..... han e sååå vacker så jag knappt titta på honom, ännu mindre möta hans blick!

Blåa ögon, vackert leende, smilegropar, skrattrynkor, ett sånt hår som man hade velat dra fingrarna igenom, en oerhört vältränad brun kropp. Jag ser INGET fel i honom! Han e snäll och verkar inte vara en player. Han vill ha familj och gärna barn.

Jag såg honom på Slagt 2002 eller 2003 och har inte fått honom ur systemet än trots att det är 2011. SJUKT! Jag pratade inte med honom den kvällen men han minns den kvällen också. Han har frågat mig via chatten nu varför jag inte pratade med honom den kvällen och mitt svar var ärligt " jag pratar inte med så snygga killar, jag hade bara gjort bort mig!" Till saken hör att vi har gått på samma högstadie så vi har full koll på varandra.

Så vad är då problemet med det? Uppenbarligen så vill han ha kontakt med mig - det var han som tog reda på mitt nummer utan att fråga mig. Uppenbarligen så vill han träffa mig - han bjöd hem sig till mig först på en kopp kaffe o sen för att bjuda mig o dottern på smoothie.
Jo, problemet är att jag stänger mig som en mussla. Jag är fnittrig varje gång vi pratar eller han kommer till mig. Jag har fjärillar i magen som gör sig påminda hela tiden med sitt fladdrande och jag tänker mycket på honom. MEN........... Nu kommer problemet: jag har varit tillsammans med så snygga killar förr o det har inte slutat väl för min del. Antingen så har de varit svin o varit otrogna eller så har jag varit svartsjuk - för med en sån fin kille får man ALDRIG ha ifred!

Känner redan nu att det är BARA dumt att ge sig in på något! Jag har inte det självförtroendet att ha en sån vacker kille. Alla kommer tänka "vad gör han med en sån ful tjej" och "han kan ju få en såå mycket sötare tjej". Usch, detta går inte alls ju! Tursamt nog så har inget hänt mellan så mellan oss mer än långkramar men nu ska vi träffas för tredje gången ikväll och då kanske det ligger lite mer press att något ska hända? Jag vill/vågar inte. Ja, jag kanske är en mes, men det är nog bättre att bara avsluta detta innan jag blir ledsen.... Murarna runt mitt hjärta är höga redan som dom är!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar